Menu

Runstensmonumentet i Hunnestad

illustration av Ole Worm, 1643

Hunnestadsmonumentet får anses som ett av Nordens märkligaste runstensmonument. Det bestod, enligt uppgifter från 1600-talet, av åtta runstenar som troligen ristats under åren 970-1020, en period då makten centraliserades i Norden under Sven Tveskägg respektive Knut den store. I minst 800 år stod dessa stenar med runor och bilder vända mot norr i ett område sydöst om byn som kallas Runestensåkern på 1745 års lantmäterikarta. Runstenar placerades ofta högt och synligt utmed vägar och på tidigare heliga kultplatser och gravar.

I slutet av 1500-talet uppgav prästen i Skårby till astronomen Tycho Brahes assistenter, som samlade in uppgifter till en skånsk karta, att det i Hunnestad under en sten med runor fanns en grav. Det antyder att monumentet kan ha stått på en tidigare gravanläggning.

Monumentet lär ha raserats i slutet av 1700-talet. Fornminnen hade låg status då och när greven på Marsvinsholm, Eric Ruuth, som även ägde Hunnestad säteri, drev igenom nya, rationella jordbruksmetoder var stenarna förmodligen i vägen och förpassades till ett gärde där delar av dem återfanns 1814.

Läs mera om runstensmonumentet i Hunnestad: